Seminargrupper

Leitourgia

Leitourgia

Seminargrupper

Liturgisk teologi

I denne seminargruppen drøfter vi hvordan teologien og liturgien henger sammen (lex orandis - lex credendis). Hvilken teologi ligger bak og kommer til syne i liturgiene våre? Vi tar gjerne for oss (nyere) artikler eller bøker som utgangspunkt for diskusjon i gruppen.

I 2024 vil vi drøfte gravferdsritualer i de nordiske land. Thorgeir Arason leder gruppen dette året, med utgangspunkt i det liturgiske arbeidet som foregår på Island akkurat nå. Alle bes ta med sine egne liturgiske bøker til seminargruppen.

Leder: Thorgeir Arason e-post: Thorgeir.Arason@kirkjan.is
Gruppen beskæftiger sig med liturgisk teologi. Deltagerne læser og diskuterer artikler eller en bog, der omhandler et emne indenfor liturgi/teologi. Kontakt: Kyrre Kolvik, præst, Norge. Mail kolvik@online.no

This seminar group works within the field of liturgical theology. The participants read and discuss articles or a book about a topic concerning liturgy/theology. Contact: Kyrre Kolvik, præst, Norge. Mail kolvik@online.no
Call for papers – Seminar group: Liturgical Theology
“Liturgical theology is the elucidation of the meaning of worship.” Schmemann (2003, 16.)

Dear participants of the seminar group Liturgical Theology. At the conference in Skálholt we will meet as LT-seminar group altogether for three times: Tuesday 2.11., 11.00–13.00 hours, Wednesday 3.11., 10.30–12.00, and Thursday 4.11., 11.00–13.00.

There are only a couple of weeks to prepare before we meet, but this a light-version of call for papers, a call for maximum 10 short presentations to the sessions of this seminar group. These presentations can be papers, descriptions or plans for intended research projects, observations of liturgical-theological phenomena, or comments and reflection of books you have found significant. Each presentation can be 15-20 minutes in maximum, and then we will have 10 to 15 minutes for discussion.

These presentations may be differently (more closely or distantly) related to the conference theme “Artic Liturgy – Today and tomorrow”. As before, we can present in different Nordic languages and discuss flexibly using them and English.

Please send your proposals to Johan Bastubacka (johan.bastutubacka@helsinki.fi) with the title “proposal for a paper to seminar group LT” latest on Sunday October 24th.

Looking forward to meeting you in Skálholt,
Johan B.
På hvilken måte kan liturgi være en ressurs for samfunnsliv og samfunnsdannelse? Dette er tema for årets Leitourgia. Gruppen for liturgisk teologi bestemte i fjor at vi skulle forankre våre samtaler i boken “Worship and Culture. Foreign Country or homeland” (Ed: G.V Wilkey 2014) som vi tror passer godt til konferansens hovedtema. I våre samtaler håper vi at reformasjonen og den kontekstuelle liturgiske teologien bringes i dialog med hverandre på en fruktbar måte. Vi vil også gi anledning til å utdype innspillene fra hovedforedragene hvor det skal handle om hvordan vi skal forstå forholdet mellom kirke og samfunn nå 500 år etter reformasjonen. Et sentralt spørsmål er her: Kan liturgien omforme og utfordre menneskelig identitet i samfunnet slik det ser ut i dag?

“Might liturgy be a resource in the formation and self-awareness of society?” This is the headline of Leitourgias conference this year. Our group decided last year to focus our discussions on the book “Worship and Culture. Foreign Country or homeland” (Ed: G.V Wilkey 2014) which we believe is closely related to the topic of this years conference. The impact of the reformation and the contextual liturgical theology will here have an opportunity to be related to each other in a fruitful way. We will then have the chance to deepen the discussions raised in the key notes on how the relationship between church and society is to be understood today. The question to be highlighted is: “Can liturgy shape and challenge identity in contemporary society?”

Kyrre Kolvik og Jan Terje Christoffersen vil lede seminargruppa sammen dette året. Vi har tre hovedsesjoner til behandlingen av Wilkeys bok og en sesjon for tekstframlegg.

Kyrre Kolvik and Jan Terje Christoffersen will host the sessions. We have three main sessions for Wilkeys bokk and one papersession.

Schedule Topic Leader Introduction / Response
Session 1
14:00 - 15:30		 1. “Every Foreign Country a Homeland, Every Homeland a Foreign Country” (p. 10 – 25)
2. Christian Worship: Toward Localization and Globalization” (p 35 – 42)
3. “What, Then, Do Theologians Mean When They Say “Culture” (p. 43 – 51) 		Kyrre Kolvik Intro:
Georg Tumyr
Henrik B. Nielsen
Johan Bastubacka

Response: Plenum
Session 2
16:00 - 17:30		 4. “The Nairobi Statement of Worship and Culture” (p. 137 – 142)
5. “Worship: Translating the Untranslatable” (p. 162 – 181)
6. “Inculturation: God´s Mission and the Crucian “Old Years Night” Liturgy” (p. 182 – 199) 		Jan Terje Christoffersen Intro:
Olav Gading
Marit Rong
Lotta Miller

Response: Plenum
Session 3
14:00 - 15:30		 7. “The Chicago Statement on Worship and Culture” (p. 293 – 301)
8. “Methods of Cultural Inculturation (p. 262 - 275)
9. “Dynamics of World Musics: A Methodology for Evaluation” (s. 107 – 136 – NB) 		Kyrre Kolvik Intro:
Merete Thomassen
Merete Thomassen
Jan Terje Christoffersen

Response: Plenum
Session 4
16:00 - 18:00		 Paper presentations
Open discussions on conference services 		Jan Terje Christoffersen Johan Bastubacka: Det Ortodoxa Ikonbegreppet –
Leonid Ouspenskys 1952 ikonartikel som en omtolkning och aktualisering.
Merete Thomassen: Konfirmanter som ministranter gudstjenesten.
Seminarieledare:
Jan Terje Christoffersen

Deltakelse
Seminargruppen for liturgisk teologi hadde i 10 deltakere under årskonferansen i Uppsala.
•Jan Terje Christoffersen (Norge)
•Thomas Felter (Danmark)
•Olav Gading (Norge)
•Birgitte Refshauge Kjær (Danmark)
•Göran Lindstrøm (Sverige)
•Ann-Charlotte Miller (Sverige)
•Terhi Paananen (Finland)
•Marie Rosenius (Sverige)
•Jette Bendixen Rønkilde (Danmark)
•Georg Tumyr (Norge)

Sesjonene
Konferansens hovedtema var knyttet til «gudstjeneste og mening» med særlig vekt på sosialsemiotikk og multimodalitet. Disse tekstene ble lest og drøftet:
•Marie Rosenius: Lex orandi, lex credendi eller lex credeni, lex orandi
•Gunther Kress: A sosial-semiotik theory of multimodality
•Gunnfrid Ljones Øierud: Inkluderende gudstjenestekommunikasjon
•Gunnfrid Ljones Øierud: Slik lyder Herrens ord multimodalt
•Aslaug Veum og Tonje Raddum Hitching: Introduksjon diskursanalyse

Det overordnede siktemålet var å etablerte et språk for å forstå gudstjenesten som erfart mening. Dette dannet grunnlaget for de to gudstjenester gruppen gjennomførte i forlengelse av gruppesesjonene. Det ble feiret en norsk og en svensk høymesse etter nye gudstjenesteordninger. Jan Terje Christoffersen og Jette Bendixen ledet gudstjenesteanalysene. For øvrig var begge dager et felles løft hvor alle medlemmene i gruppen har deltatt med innledninger og responser, samt i forbindelsene med vår gudstjeneste-workshop.
Deltagerne i seminargruppen i liturgisk teologi 2013 var Olav Gading, Georg Tumyr, Kyrre Kolvik, Jan Terje Christoffersen, Ninna Edgardh, Thomas Felter, Hans Andreasson, Sverre Lied og Jette Bendixen Rønkilde. Forud for Leitourgias årskonference havde vi læst James K. A. Smiths bog “Imaging the Kingdom”, der dannede baggrund for samtale og diskussion, om hvordan en kristen praksis er trosformativ. Samtalen kredsede endvidere om, hvordan man kan tale om gudstjeneste ud fra et æstetisk perspektiv, hvor en gudstjeneste da forstås som et erfaringsrum med et meningspotentiale.

Derudover havde flere fra seminargruppen rundsendt papers, der livligt blev behandlet og diskuteret. Emnerne for paperdiskussionen samlede sig om nadveren, Den Norske Kirkes gudstjenestereformarbejde og dåb .

Følgende papers blev behandlet:
”Undervisningtime om nadveren” af Kyrre Kolvik
“The Early Eucharist and the Idea of Participation in the Heavenly Liturgy” af Sverre Lied
”På hvert et sted” af Jan Terje Christoffersen
”Gudstjeneste fornyelse” af Olav Gading
Præsentation af et empirisk projekt om ”Dåb og dåbsteologi” ved Thomas Felter
The work in the seminar is based on papers from participants or liturgical theological literature read together. It can be about systematic theological reflection on the service as well as the so-called liturgical theology's deductive reflection on the celebrated service in time and space.

The liturgical theology assumes that the liturgy is primary theology and is an event that shapes people's faith and also asks the question: how does God reveal this?

The Old Church maxim lex orandi... lex credendi (as one prays, so one believes) means that liturgy and dogma go together. Liturgy has ecclesiological, anthropological, ethical, creation theological, spiritual theological, etc. theological implications. Liturgical theology has relevance for pastoral work as well as in liturgical reform work. Papers till the seminary can also deal with theology derived from liturgical practice.

In 2013, the seminar group will discuss different perspectives on the church service and focus on the tension between the church service understood as a “school” and the church service as a meeting of worship. In addition, the seminar group will also work on the question of how the church service can be understood as formative both of faith and a Christian identity.

The following book will be read in the group in 2013:
James K. A. Smith:
Imagining the Kingdom: How Worship Works (Cultural Liturgies)

Participants in the seminar group in liturgical theology 2012:
Olav Gading
Georg Tumyr
Kyrre Kolvik
Jan Terje Christoffersen
Nina Edgardh
Thomas Fields
Karen Togsverd Hansen
Birgitte Refshauge Kjær
Else Kruse Schleef
Jette Bendixen Rønkilde.

In preparation for a conversation and discussion, we had read Gordon Lathrop's latest book "The Four Gospels on Sunday: The New Testament and the Reform of Christian Worship" (2012) prior to the seminar. Based on presentations of papers and projects in progress, the seminar group also worked on:
Homiletic implications of liturgical theology
A cathedral theology
Study conducted in connection with the Church of Norway's major liturgical reform work The meaning of the service
Prayer
The service as a congregational act.

The following papers were discussed:
"A Cathedral Theology" by Georg Tumyr
"High fair in remembrance" by Olav Gading
"The whole and the parts" by Olav Gading
“Social semiotics and the meaning of church service” by Jan Terje Christoffersen
"Worship is done together" by Jette Bendixen Rønkilde
Arbetet i seminariet utgår från papers från deltagarna eller från gemensamt läst liturgiskteologisk litteratur. Det kan handla om såväl systematisk-teologisk reflexion över gudstjänsten som den s.k. liturgiska teologins deduktiva reflexion över den firade gudstjänsten i tid och rum.
Den liturgiska teologin utgår från att liturgin är primär teologi och är ett skeende som formar människors tro och också ställer frågan: hur uppenbarar detta Gud?
Den gammalkyrkliga satsen lex orandi… lex credendi (som man ber, så tror man) betecknar att liturgi och dogma hör samman. Liturgin har ecklesiologiska, antropologiska, etiska, skapelseteologiska, spiritualitetsteologiska m.fl. teologiska implikationer. Den liturgiska teologin har relevans för det pastorala arbetet såväl som i liturgiskt reformarbete. Papers till seminariet kan också handla om teologi härledd ur liturgisk praxis.

Seminariet i Liturgisk teologi behandlade 2011 följande papers:
Grundtvig – en liturgisk teolog? Av Jette Bendixen Rønkilde, Ph.d.-studerande, Grundtvig Centeret, AU
Kyrkans år i en konsumtionskultur; Kyrkoåret som motkraft och samhällsvision, Av Göran Lindström, stiftsadjunkt för gudstjänstutveckling i Uppsala stift
Gudstjenesten som rite. Av Olav Gading
Gudstjenestens pedagogiske muligheter i spenningsfeltet mellom trosopplæring og trospraksis. Av Olav Gading
Noen fefleksjoner fra Stavanger Domkirke etter 22. Juli 2011. Av Georg Tumyr, Sokneprest i Stavanger Domkirke.
Ett seminariepass har ägnats åt den liturgiska teologins grunder

Inför 2012 års seminarier:
Att läsa innan: The Four Gospels on Sunday: The New Testament and the Reform of Christian Worship. Av Gordon W. Lathrop
Denna bok kommer att behandlas på ett av seminariepassen.
Ytterligare två pass är redan bestämda:
Jette Bendixen Rønkilde kommer att presentera sitt liturgisk teologiska kapitel från sitt pågående PH.d.-arbete och Olav Gading kommer att presentera sin undersökning av samarbetet mellan tillsatta och frivilliga angående planeringen av hur gudstjänsten ska se ut.
Seminariedeltagare 2011:
Jette Bendixen Rønkilde
Jan Carlsson
Olav Gading
Kyrre Kolvik
Else Kruse Schleef
Göran Lindström
Georg Tumy

Musikk og teologi

Arbeidet i seminargruppen ut fra presentasjoner eller skriftlige bidrag (papers) fra deltagerne, og fra relevante litteraturkilder som leses i løpet av året. Emner som diskuteres handler blant annet om praktisk-teologiske forståelser av gudstjenestemusikk, samfunnsorienterte forskning som reflekterer over mottagelsesformer og muligheter knyttet til musikk såvel som etnomusikalske forskning innen ulike felt. Gruppen begrenser seg ikke til nordiske forhold, men i hovedsak dreier samtalene om hvordan man bedre kan forstå musikkens betydning i liturgien, og hvordan man gjennom musikk tolker og formidle om kirkens lære og teologi i tid og rom.

Velkommen i musik- og liturgigruppen hvor årets Leitourgia tema ’Og Ordet blev sang….’ belyses i deltagernes forskellige indlæg om projekter, udgivelser, forskning, nye tiltag i de forskellige landes organisering af de salme- og kirkemusiktraditioner, der i disse år vokser frem ovenpå ældre. Alle ønsker til indhold relateret til årets tema, som deltagere gerne vil dele med gruppen er velkomne og sendes til årets gruppeleder Janne Mark på janneirene@gmail.com Muligvis kan vi få John Bell på besøg i gruppen og fortælle om hans arbejde med fællessang ud fra hans bøger om ’The Singing Thing’, Wild Goose Resource Group. Leder: Janne Mark, Danmark. Mail: Janneirene@gmail.com

Welcome to the music- and liturgy group where the theme of this years’ Leitourgia ‘And the Word became song…..’ will be addressed through shared material among the participants on projects, releases (books, songbooks, hymn-collections, choir arrangements etc.) research, and also through topics like how the different Nordic countries organize themselves around the new hymnal- and church music traditions that is in growth during these years upon elder traditions. All kinds of material that participants in the group would like to share that links to the theme of this year is welcome and can be send to group leader Janne Mark at janneirene@gmail.com If its’ possible we can have John Bell visiting the group to share his experience with his work on congregational singing described in his books ‘The Singing Thing’, Wild Goose Resource Group. Leader: Janne Mark, Denmark. Mail: Janneirene@gmail.com
Leitourgia 1.-4.11.2021, the seminar group Music and Theology.
Call for papers:

Dear colleagues, participants of the seminar group Music and Theology,
We shall meet in Skálholt already in a few weeks - looking so much forward to it! At the conference we shall meet as the Music and Theology seminar group for three times: Tuesday 2.11. at 11-13, Wednesday 3.11. at 10.30-12 and Thursday 4.11. at 11-13 o'clock.

I suggest that we would have different kinds of pre-planned 10-20 minute presentations, papers, lecture recitals, short speeches with or without musical output etc. It would be interesting to hear something about your practices, research, ideas (more or less formulated) or latest interests and some news from your own country / congregation. How could we approach the subject of this year’s conference, ”Arctic Liturgy - Today and tomorrow”, in our seminary group?

Please send me your proposals (what you would like to share with us) no later than Monday 25th October. It would be interesting to hear something from all of you, at least shortly. If you need an instrument for your presentation (piano or organ), please let me know that, too. The presentations can be held either in English, Swedish, Skandinaviska, Norwegian or Danish. We shall discuss mostly in English, but other languages can be used, too.

Hope to hear from you soon and see you in Iceland!
With my warmest greetings,
Sirkku Rintamäki, leader of the seminar group Music and Theology
sirkku.rintamaki@gmail.com
Gruppen behandlet følgende papers/presentasjoner i 2011:
1.Forspillets betydning som salmesangforløser, og hvordan man kan heve salmeakkompagnement som fag ved utdanningsinstitusjonene (Bengt Wittje).
2.Barnmuliggjørerer: Hvordan voksne medhjelpere i menigheten kan hjelpe barn å bli aktivt delaktig i gudtjenestelivet (Peter Nätterlund).
3.Friskus-kurset: Hvordan man kan styrke menneskemot gjennom musikk, stemmebruk, estetikk og bevegelse i fellesskap (Gunnel Rask).
4.En drøfting av preludium og postludiums betydning i menighetsmusikken (alle).
5.En prosessforklaring og gjennomlesing av Den norske kirkes ny liturgisk musikk (David Scott Hamnes).
6.Kvalitet og vurderingskriteria i valg av liturgisk musikk (David Scott Hamnes).
7.Ritestrategier og stedegengjøring av tilbedelsesmusikk i Den Evangelisk Luthersk kirke i Namibia (Jan Hellberg).
Seminardeltagare i 2011: Bengt Wittje, Peter Nätterlund, Gunnel Rask, David Scott Hamnes, Jan Hellberg.
Gruppen oppfordrer til interaktive utvekslinger mellom gruppene slik at liturgifagets iboende tverrfaglighet også kan komme til syne i gruppearbeidet og for at andre gruppers synspunkter og erfaringer også kan hentes inn.

Videre, gruppen ønsker å vurdere, sammen med styret, ulike formidlingsorganer for gruppearbeider.
Forslag til nytt konferansetema
Musikkens teologi: Gestaltning mellom alter, ambo og orgel
Seminarieledare
David Scott Hamnes

Deltagare
Øystein Bjørdal
Karin Ekedahl
Gunnel Fagius
Mikael Granlund
Stig Holter
Andreas Utnem

Rapport
Följande områden och frågeställningar har varit under diskussion under seminarierna.

Enhetliga/genomkomponerade liturgier eller inte?
Stämningsläge/stil i fråga om val av psalmer, balansen mellan liturgiska moment och psalmer.
"Konsten finns redan". Konstnärens uppgift att vara Guds förlängda arm.
Musik som utfyllnad, jfr opera, filmmusik.
Hur man avslutar en gudstjänst. Hur man inleder en gudstjänst. Diakonal musik, att förbereda gudstjänstbesökaren för gudstjänsten.
Det finns mycket "makt" i musiken i gudstjänsten. Kyrkomusikerns makt och därmed ansvar.
Improvisation - musik, även pastoral improvisation.
Hämmar orgeln den musikaliska utvecklingen i liturgin?
Sitta eller stå när man sjunger psalmer?
Hur ska vi förhindra att sången och musiken dör i våra gudstjänster?
Balansen mellan text och musik, de olika momentens funktion, om gudstjänstens dramaturgiska form.

Uppgift under året och till nästa konferens.

Vad lär vi oss av Åtta röster om musik och teologi utifrån dessa frågeställningar?
Det är önskvärt att deltagarna i seminariet bidrar med ett paper till nästa konferens.
Önskemål om att Øystein skriver något kring tanken om ”Konsten finns redan” (se punkt 3).
Musikens teologi, artikel och intervju med Asbjörn Schaatun. Alla önskar kopia av artikeln som en del i reflektionen kring musik och andlighet.

Gunnel Fagius sammanfattade
Seminarieledare
David Scott Hamnes

Rapport
Tre av Leitourgias medlemmer, Karin Ekedahl, Peter Natterlund og David Scott Hamnes arbeider for tiden (2005-2006) med et felles studieprosjekt med tittelen Musikk i liturgien eller Holy Music (etter Gordon Lathrops bøker med lignende navn). Hovedoppgaven er å undersøke hvordan man bruker musikk som engasjerende element i gudstjenesten. Følgende punker er utgangspunktet for hvordan vi har tenkt arbeidet skal starte.

Mål
Å definere engasjerende musikk og kvalitetsbegrep
Å sammenfatte resultatet i en artikkel
Å orientere målgruppen (prester og musikere i nordiske kirker) om resultatene

Genrer/stilarter KvalitetAbstrakt musikk
Instrumenter Musikkens varighetPreludium
BakgrunnsmusikkKongenialitetMusikk i messen

Erfaring/tradisjon
(vitenskap /uvitenhet)Bruksmusikk/kunstmusikk Postludium
Geografiske forskjelligheterKirkelig verdig musikkBakgrunnsmusikk
Ordinarie- og proprieledd

Praktisk feltoppgave
Å studere ortodoks liturgier "live"
Innfallsvinkler
Identifikasjon
Gjenkjennelse
Anvendbarhet
Fordommer
Delaktighet
Dialog
Formuleringsmetoder
Funksjonalitet

Litteraturliste (supplementeres etter behov):
Bell, John. The singing thing. Wild Goose publications, Glasgow, 2000.
Ove Kr. Sundberg. Musikk og liturgi. Cantando, Stavanger, 1996.
Tobin, Henrik. Underbara harmonin: Aspekter på musikens teologi. Verbum förlag, Stockholm, 1996.
Guldbrandsen, Erling E. og Øivind Varkøy (red.). Musikk og mysterium. Fjorten essay om grensesprengende musikalsk erfaring. Cappelen Akademisk Forlag, Oslo, 2005.
Apeland, Sigbjørn Musikklivet i Den norske kyrkja som diskursiv praksis. Dr.Art avhandling, Universitet i Bergen, 2005.
Petersson, Lena. Kärlekens måltid - en studie av mässliturgier i Svenska kyrkan perioden 1986 - 2004. Dr.Art avhandling, Lund universitet, Lund, 2005.

David Scott Hamnes
Referent

Rit och liturgi

Rit och liturgi/Rite and Liturgy


Seminar leader:

Tine Illum


The seminary group Rite and Liturgy 2025

Welcome to our seminary group. This is an English-speaking group, since we have members from all Nordic countries.
Last year we started a little on planning this year’s subjects in our group. Please contact us, if you want to prepare and discuss other subjects as well The subjects for this year is:

Weddings – especially hymns and prayers
In our talks about same-sex-weddings.
At least 2 weeks before the conference we send some of the best prayers and hymns t to the group. We will especially think of hymns and prayers that can be used in marriages no matter if the couple is of same or different sex. As we do not all understand each other’s language, we might include an English translation.


Funeral liturgies- hymns and prayers
– here we will also send examples (if possible also in English). We will talk about the different liturgies, hymns and prayers, but also the participation of lay persons.There was also a wish to discuss related liturgies, as for example the liturgy, which is known in some countries, when the deceased is carried from home/hospice/hospital to the chapel or church. In Danish it is called “udsyngning” - “to sing out” (someone from one place to another).


Liturgies and creation
- how do think of nature in our theology and our liturgies?

- how is our relationship with creation expressed in our liturgies – the liturgies of pilgrimage may be useful here. And maybe also Animal Liturgy.


Authorization of our Text Books in the Service etc. What role does authorization play? Is there place for creativity etc. within our rituals and liturgies?

Rite and Liturgy – Rit och Liturgi

Welcome to the seminary group “Rite and Liturgy”.
In this group there will normally be people from all the Nordic countries – and therefore the common language in the group will be English (not necessarily fluently spoken).

This year there will be three main issues in this group – and there will of course also be time for actual issues, that do not exactly fit into these three issues.

These are:
Liturgies and theological/liturgical backgrounds for same-sex-marriages.
Some Nordic Countries have liturgies for same-sex-marriages, others are preparing liturgies for a new Church Book – and others do not have same-sex-marriages in the church. Before the conference we will send the different liturgies from our countries and maybe one or two more. These will be presented and discussed at the conference.
We believe what we pray.
Lex orandi, lex credendi. How does creed and prayer/hymns relate to each other. Do the Lutheran creeds (especially CA) determine also new prayers, or are prayers and hymns a more non-dogmatic part of liturgy? You will be asked to send one or two prayers (if you want to) before the conference, so that we can talk about them together. There will be sent one or two short articles as well.
Children in the Liturgy.

In the Nordic Countries we are having different traditions concerning the involving of children (and other lay people) in the Congregations’s Sunday Service. We will talk about the different traditions and experiences – and about who “decides”, who are participating in the local liturgy. There will be a few shorter articles sent to you.

If you have an issue to discuss with the group, please write to the leader of the seminary group, Tine Illum ti@km.dk within September 16th – and if you have liturgies, shorter articles etc. please send them as well. I will try to send you articles and liturgies and a list of participants before September 21st. Looking forward to see you in Trondheim in November.

Tine Illum
RIT OCH LITURGI
Seminargruppen beskæftiger sig med de forskellige ritualer og liturgier i de nordiske lande. I de foregående år har emnerne bl.a. været: dåbsritualet, korte gudstjenester, sproget i gudstjenestens bønner, liturgier i en tid med krig eller corona, kirkerummets betydning for liturgi. Kontakt: Tine Illum, Danmark. Mail: ti@km.dk

This seminary group focus on different rituals and liturgies in the Nordic Countries. During the last years we have – among other things – discussed: the ritual of baptism, short services, the language in liturgical prayers, liturgies in the times of war or corona, the liturgical significance of the church room.
Contact: Tine Illum, Danmark. Mail: ti@km.dk
Dear participants of the seminar group "Rit och Liturgi".

I look very much forward to see you all.

This message is written in English as I am not sure if everyone in the group are familiar with Danish.
When we meet in Skálhult, we will in the group decide, if it is possible to talk in our own languages, or if we have to be an English-speaking group. It has varied during the recent years.

I will send this message to the persons who have signed up for our group by email too. I anyone else wants to join this group, I will be thankful to receive their email. In this way we can communicate with the whole group, if not everyone is on facebook.

At the conference in Skálholt we will meet in our seminar group three times
Tuesday 2.11., 11.00–13.00.
Wednesday 3.11., 10.30–12.00,
Thursday 4.11., 11.00–13.00.

The corona-crisis has challenged our liturgical life and at the same time it has somehow been a wake-up-call in different ways. I suggest that we talk about the experiences from this difficult time in the way that we bring with us an experience, that was at first a "stumble stone" - but also turned out to be a "stepping stone" into new liturgies and insights, which we might not else have found.

Other subjects which we might discuss could be:
- The question of authorization - how much of our liturgy should be authorized and how much - and what - should be left to the local communities to decide
- Our baptismal liturgy and theology. Especially the question of original sin and baptism. And our baptismal practices.
The about mentioned subjects are only suggestions. I hope that the members of the group during the next ten days will send other subjects, which may be of more interest to more people, to me on my email: ti@km.dk. Then I will try to put together a more detailed programme for our group - still leaving time for us to go astray and talk about other subjects.

If you have some short papers, also please send them to me, and I will send them to the whole group before the end of next week.
My email is ti@km.dk, Tine Illum
Gruppledare: Sixten Ekstrand

Onsdag 15.11 kl. 14.00-17.30

Karin Sundmark: Hur kan kyrkorummet interagera med människor som vistas där när det inte pågår en gudstjänst?

Aino-Elina Kilpeläinen: Musical activities for infants in the church space: the perspective of interaction

Sini Hulmi: Created Reality as Mediator of God’s Grace and Presence in Liturgy – Body, Space, Actions, and Artifacts as Incarnated Symbols of Transcendence and Divine Mystery

Torsdag 16.11 kl. 14.00-18.00

Sixten Ekstrand: Delaktighetens glädje – om gudstjänstgrupper

Jörgen Röllgård: Arbetet med gudstjänst behöver ske MED MOD (M- Medvetet. E-Envist. D- Delaktighet. M- Mångfald. O-Ordo. D-Dela)
Seminarieledare:
Tine Illum

Temaet er i 2015:

SMÅ GUDSTJENESTER.

SMÅ GUDSTJENESTER kan være
- korte gudstjenester søndag morgen. Her er det ofte tale om, at man ikke har mulighed for at holde en højmesse, fordi præst og organist skal holde gudstjeneste et andet sted også. Hvordan kan vi holde en god gudstjeneste søndag morgen, hvis vi kun har 40-45 minutter? Og hvordan undgår vi fornemmelsen af, at der blot er tale om en "reduceret højmesse"?
HUSK: SEND EKSEMPLER FRA JERES EGET GUDSTJENESTELIV.
- korte gudstjenester i ugens løb. Morgensang. Aftengudstjeneste. Hvordan tilrettelægger vi dem?
IGEN: SEND EKSEMPLER.

-gudstjenester, hvor der kun kommer ganske få. I mange små sogne (og desværre også i større sogne) kommer der ikke mere end ti til gudstjeneste. Men ofte holdes gudstjenesterne som om der skulle komme 200. Det får kirkegængerne til at blive kede af, at de er så få. Og liturgien (med lange svære salmer) fornemmes utroværdig og kunstig. Hvis vi tager alvorligt, at Kristus er hos os, også når vi er ganske få til gudstjeneste, så må vi også kunne holde gudstjenester, der kan holdes meningsfuldt med ganske få.
OG IGEN: SEND EKSEMPLER.
tænk også i den forbindelse på tegnhandlinger, nadverfejring med få etc.

Det vil være godt, hvis I kan sende eksempler til mig INDEN 1. november på mail ti@km.dk - så skal jeg sende videre til alle. Og så vil der måske vise sig en hensigsmæssig måde at tematisere de forskellige indlæg på.
Seminarieledare:
Tine Illum

Næste årskonference bliver tirsdag 4. november – fredag 7. november 2014.
Her vil vi særligt tage fat i de gudstjenester, der ikke følger liturgien for søndagsgudstjenester.
F.eks. aftengudstjeneste i fasten, morgengudstjeneste i om vinteren, midsommer-gudstjeneste, børnegudstjeneste i høst eller hvilken som helst gudstjeneste, hvor der er blevet arbejdet med liturgi.
Gruppens medlemmer bedes inden konferencen (helst senest fjorten dage før) sende en liturgi til Tine Illum, ti@km.dk, der så sender til alle tilmeldte medlemmer, når tilmeldingslisten er færdig. Så vidt muligt sender man også lidt om de teologiske overvejelser omkring gudstjenesten (hvorfor holdes denne gudstjeneste overhovedet? Hvilke ”causa” udspringer den af? Hvorfor er liturgien, som den er? Hvem har arbejdet med liturgien? Hvem er delagtig i gudstjenesten? Hvilke udfordringer/vanskeligheder stødte I på? Nu, hvor du har holdt gudstjenesten – siger din erfaring så, at der er noget, du ville gøre anderledes?
Skriv også gerne, hvorfor og hvordan sakramenter eller tegnhandlinger inddrages, hvilken musik, hvilke instrumenter og hvilke salmer, der bruges. I det hele taget vil det være en hjælp for andre i gruppen, at vide så meget som muligt om både forudgående teologiske, liturgiske, fænomenologiske, æstetiske, musiske etc overvejelser, samt om erfaringer og reaktioner.
Alt efter, hvor mange, der næste år deltager i vores arbejdsgruppe, kan vi så ”afprøve” dele af liturgierne.
Vi aftalte også, at hvis vi skrev artikler, ville vi lægge dem ud på facebooksiden ”Leitourgia – Rit och Liturgi”. Dette gælder også, hvis vi læser spændende artikler af andre.
Til konferencen næste år vil vi læse et par artikler på forhånd.
Vi havde i år stort udbytte af at have et fælles programpunkt med musikholdet. Muligvis kan det gentage sig næste år?
Seminarieledare:
Tine Illum

Til næste årskonference vil vi særligt tage fat i de gudstjenester, der ikke følger liturgien for søndagsgudstjenester.
F.eks. aftengudstjeneste i fasten, morgengudstjeneste i om vinteren, midsommer-gudstjeneste, børnegudstjeneste i høst eller hvilken som helst gudstjeneste, hvor der er blevet arbejdet med liturgi.

Gruppens medlemmer bedes inden konferencen (helst senest fjorten dage før) sende en liturgi til Tine Illum, ti@km.dk, der så sender til alle tilmeldte medlemmer, når tilmeldingslisten er færdig. Så vidt muligt sender man også lidt om de teologiske overvejelser omkring gudstjenesten (hvorfor holdes denne gudstjeneste overhovedet? Hvilke ”causa” udspringer den af? Hvorfor er liturgien, som den er? Hvem har arbejdet med liturgien? Hvem er delagtig i gudstjenesten? Hvilke udfordringer/vanskeligheder stødte I på? Nu, hvor du har holdt gudstjenesten – siger din erfaring så, at der er noget, du ville gøre anderledes?

Skriv også gerne, hvorfor og hvordan sakramenter eller tegnhandlinger inddrages, hvilken musik, hvilke instrumenter og hvilke salmer, der bruges. I det hele taget vil det være en hjælp for andre i gruppen, at vide så meget som muligt om både forudgående teologiske, liturgiske, fænomenologiske, æstetiske, musiske etc overvejelser, samt om erfaringer og reaktioner.

Alt efter, hvor mange, der næste år deltager i vores arbejdsgruppe, kan vi så ”afprøve” dele af liturgierne.
Vi aftalte også, at hvis vi skrev artikler, ville vi lægge dem ud på facebooksiden ”Leitourgia – Rit och Liturgi”. Dette gælder også, hvis vi læser spændende artikler af andre.
Til konferencen næste år vil vi læse et par artikler på forhånd.
Vi havde i år stort udbytte af at have et fælles programpunkt med musikholdet. Muligvis kan det gentage sig næste år?
Seminarieledare:
Tine Illum

Seminariedeltagare 2010-2012
Jan-Olof Aggedal
Kerstin Bothén
Jakob Bäcklund
Maria Eckerdal
Sixten Ekstrand
Thomas Felter
Jan Grønborg
Karl-Johan Hansson
Jan Hellberg
Tine Illum
Per Ingvarsson
Kyrre Kolvik
Birgitte Refshauge Kjær
Per Kvalvaag
Jørund Midttun
Tenna Mose Rhiger
Else Kruse Schleef
Lena Sjöstrand
Elin Marie Wedege Irgens

Årskonferensen 2012
Seminariet Rit och liturgi behandlade vid årskonferensen 2012 temat ”livets riter”. Särskild uppmärksamhet ägnades åt dopet och konfirmationen, men även den tilltagande seden med namngivningsceremoni istället för dop aktualiserades. Diskussionen om dopet behandlade dels dopordningarna i de nordiska länderna dels dopteologin. Det senare temat belystes utgående från den Gudsbild och människosyn som dopordningarna speglar. Diskussionen om konfirmationen behandlade både riterna kring konfirmationen och de rituella tolkningsmodeller som är förknippade med konfirmationen. Utöver dessa teman avhandlades kroppens teologi utgående från erfarenheterna av SPA kvällar med massage, åtföljda av en stilla mässa. Seminariet diskuterade även musikens i de kyrkliga handlingarna och musikens rituella funktion, dels för åhörarna dels som en del av kyrkans heliga handlingar. Denna diskussion exemplifierades med ett par musikstycken från den finländska Metallmässan som tolkar gudstjänsten med utgångspunkt i heavy metalmusikens tonspråk.

Inför årskonferensen 2013
Seminariet beslöt även preliminärt att behandla temat Gudstjänsten som rit under 2013 års årskonferens i Norge (Granavolden).

En viktig uppgift är att arbeta med begreppsdimensionen och försöka förstå vad vi menar med de ord som vi använder om gudstjänsten när vi uttalar oss om dess form och symbolik. Genom denna ”begreppsförklaring” försöker vi hjälpa varandra att finna ett gemensamt språk för att tydligare kunna dela upplevelser och visioner om utveckling.

För att vidga vår förståelse av gudstjänsten undersöker vi vad det är som gör att många uppfattar gudstjänsten som en relevant rit – men söker också förstå vad inom det rituella fältet som hindrar andra från att nå denna känsla av relevans.

Att försöka avkoda gudstjänsten som rit handlar till stor del om att försöka lyssna till vad som ”sägs” bortom orden och de inlärda uppfattningarna om hur vi bör uppfatta gudstjänsten. Ritens/gudstjänstens verkan är inte alltid det som ord och teologi utger den för att vara. Maktfrågorna i och omkring gudstjänsten blir centrala i detta sammanhang. Omsorgen om människan i gudstjänsten är kanske ett yttersta mål för arbetet.

Gudstjänstens sociala dimension är en del av den rituella verkligheten. Riten som mötesplats blir en funktion av att det är människor som samlas till gudstjänst. Här studerar vi ritens sammanhållande verkan, liksom de aspekter av den som skapar gränser mot andra.

Seminariets gemensamma litteratur
Vid årskonferensen 2010 beslutade seminariet att upprätta en litteraturlista som skulle kunna fungera som seminariets gemensamma bas. Genom bekantskap med denna litteratur har seminariets deltagare en gemensam teori och kunskapsbas.
Seminariet Rit och liturgi arbetade med sinnena i liturgin. Diskussionen handlade om hur kroppen förhåller sig till rummet; vad vi ser, känner, smakar, hör och luktar i liturgin? Vilka intryck den får som träder in i ett gudstjänstrum. Seminariedeltagare delgav varandra gudstjänstordning samt samtalade om de böcker som kan utgöra seminariets gemensamma referenslitteratur.
Følgende emner og materiale blev gennemgået:
Syndsbekendelsen i gudstjenesten:
”Syndsbekjennelsens plass og form i den nye, norske gudstjenesten” samt konkret eksempel på fornyelse (indsendt og udleveret af Per Kvalvaag)
”Syndsbekjennelsen – omvendelse eller tillit” (indsendt af Elin Irgens)
det sydafrikanske Kyrie ”Hvad har vi gjort” (udleveret af Tine Illum)

Kirkerum og Liturgi:
”Alterbogen – tekst og liturgi (indsendt af Thomas Felter)
artiklen ”Gamle kirkerom for ny liturgi”

Det sansbare sprog:
forskellige eksempler på arbejdet med fornyelse af det liturgiske sprog (indsendt af Tine Illum)

Krop og liturgi:
”Kroppens gudstjeneste” (indsendt af Tenna Rhiger)
”Ikke ved ord alene.....” (indsendt af Elin Irgens)
”Sammenfatning” fra ”Mer än tecken” (indsendt af Lena Sjöstrand)

Rituelle strategier i andre dele af verden: ”Ritual Strategies” indsendt af Jan Hellberg.
Det genomgående temat för seminariet år 2010 handlade om stilla veckan och påsken. Utifrån deltagarnas medhavda gudstjänstordningar och de nordiska ländernas kyrkohandböcker diskuterades möjliga gestaltningar av stilla veckans och påskens gudstjänster. Då flera nordiska kyrkor arbetar med revidering av sina kyrkohandböcker diskuterade seminariet utkast och förslag till främst påsknattens-/påskmorgonensgudstjänst men även till skärtorsdagens och långfredagens olika gudstjänster. Ett viktigt samtal handlade om musiken i gudstjänsterna och på vilket sätt man kan "leka" med ljus och mörker för att gestalta påskens tema genom död till liv. Ett annat samtal handlade om handbokstrohet. Är det ett mål med kyrkohandboken att den ska följas? När blir friheten så stor att den gemensamma kyrkan blir otydlig?

Per Kvalvaag presenterade en hårdrocksgudstjänst med ett enklare språk som anknyter till människors vardagsliv. Samtalet som följde handlade om att göra gudstjänst för och tillsammans med de som kommer, ett konsumentperspektiv samtidigt som risken finns att udda gudstjänster lockar människor till att bli passiva konsumenter.

Profetisk liturgi

PROFETISK LITURGI - not available in 2024
This presentation is written in English, as I am not sure if everyone in the group is familiar with Danish.
This year’s focus: What happens when times of war in Europe and times of crisis in other ways meet our liturgical life in practice? What do we do, what do we say, how do we pray? And as singing is our special focus this year, we will also in this group deal with what we choose to sing and why.


In the Bible, the Book of Psalms is a rich source for both our praise and lamentation. How do we drink of that well to enrichen our liturgies? Do we dare to use the strong metaphors presented, and what do we do with our bodies and our things in our liturgical life to dig deep enough? As John Bell is with us this year, a bit from his book “Living with the Psalms” could be interesting.


The mentioned subjects are only suggestions. I hope that the members of the group will point to other subjects, which may be of interest to more people, and mail me bkrk@km.dk. Then I will try to put together a more detailed program for our group. If you have some short papers, also please send them to me, and I will send them to the whole group.


Leader: Pastor Birgitte Refshauge Kjær, Danmark. Mail: bkrk@km.dk

Sang og rørelse

Seminariegruppen kommer samlas kring rörelse, sång och musik i vårt liturgiska språk, hur gestaltning och kropp ryms i gudstjänsten med inspiration från konferensens tema. Seminariegruppen tar med olika utgångspunkter fasta på de frågor som lyfts i konferensens föreläsningar och kommer liksom tidigare år att ske i en växling mellan rörelse och reflektion.


Deltagarna behöver inte ha tidigare erfarenhet av rörelse och dans i kyrkorummet, men en nyfikenhet och vilja att utforska. Skicka gärna texter, reflektioner och aktuell forskning kring rörelse i gudstjänsten, för möjligheten att dela och samtala under seminarietiden. Sänds till: maria.oldeberg-huusko@svenskakyrkan.


Seminarleder: Maria Oldeberg-Huusko, lärare och kyrkomusiker på Svenska Kyrkans utbildningsinstitut.

ØKUMENISK LITURGI

Økumeniske teologiske perspektiver på salmesangen i gudstjenesten
Salmesang i gudstjenesten er sunget bøn. Salmesangen er udtryk for vores fælles tro – og samtidig styrker og former den troen og det gudstjenestelige fællesskab. I de nordiske kirker oplever vi i salmedigtningen en fornyelse af traditionens sprog og tonesprog, der er mere favnende. Desuden synges salmer fra alle dele af verden – ofte også på andre sprog. Seminargruppen undersøger hvordan de forskellige salmeudtryk bruges og påvirker os: bliver salmer i stigende grad bliver interkonfessionelle? Er de nye salmer en måde at være liturgisk økumeniske? Kan vi til gudstjenester synge på andre sprog som udtryk for økumenisk gæstfrihed? Hvad er forholdet mellem salmernes poesi og den økumeniske teologi?
Seminarleder:: Jonas Adelin Jørgensen, akademisk medarbejder i Det Mellemkirkelige Råd, Danmark

Ecumenical perspectives on hymns in services
Hymns in services are sung prayers. The singing of hymns expresses a shared faith – and strengthens and forms faith as well as fellowship. In the Nordic churches we experience a composing and renewal of hymns which is broader and more inclusive. Hymns from other cultural and ecclesial traditions are sung – sometimes in other languages as well. The seminary explores how the more inclusive and newer hymns are used and how it affects us: Are we witnessing an ecumenical trend in hymns? Are new hymns liturgically more inclusive? Can our singing of hymns in other languages be viewed as an expression of ecumenical hospitality? What is the relationship between poetry and ecumenical theology?


Leader of Seminary Group: Jonas Adelin Jørgensen, academic secretary in the Interchurch Council of the ELCD.

LITURGISK OG KIRKEMUSIKALSK DANNELSE OG UDDANNELSE

I denne seminargruppe vil vi arbejde med hvordan vi uddanner og danner folk liturgisk og kirkemusikalsk. Vi arbejder både teoretisk, didaktisk og erfaringsnært med liturgisk og kirkemusikalsk uddannelse. Det vil ske gennem fælles drøftelser og sparring, øvelser, fremlæggelse og diskussion af konkret undervisningsmateriale og læsning af fælles artikler og bøger. Seminargruppen henvender sig til alle, der har interesse inden for undervisning, dannelse og formidling.


Seminarleder: Merete Thomassen. Assisterende seminarleder: Jette Bendixen Rønkilde

Profetisk liturgi och sårbarhet (ikke aktuell i 2023)

Gruppen Diakoni och Liturgi har bytat namn til Profetisk Liturgi och sårbarhet


Seminarieledare

Kari Veiteberg

Anna-Karin Hammar


I denna grupp vill vi reflektera över liturgins maktkritiska och profetiska möjlighet och dess sätt att dela mänsklig utsatthet och sårbarhet.


Vi delar gudstjänsterfarenheter från vanliga högmässor, worship in the night på Oslos gator, gudstjänster med EU-migranter, sinnesrogudstjänster och gudstjänster med dementa med flera.

Vi frågar oss:

Hur firar vi nattvard i en värld med brist på livgivande bröd och dryck för alla?

Hur döper vi i vatten i en värld hotad av klimatförstörelse?


Välkommen att arbeta tillsammans, dela erfarenheter, agendor, papers och provtänka : musiker, diakoner, präster och andra intresserade.

Gruppen Diakoni och Liturgi har bytat namn til Profetisk Liturgi

Seminarieledare
Kari Veiteberg
Seminariegruppen om liturgi och diakoni har funnits sedan starten som en liten men trogen seminariegrupp. Vi har samtalat om liturgins sociala aspekter. Hur formas den gemenskap som firar liturgin? Hur förhåller den sig till andra gemenskaper i samhället? Vad är centrum och periferi i liturgin? Olika typer av utsatthet har stått i centrum för samtalen; funktionshinder, missbruk och senildemens är några exempel. År 2011 diskuterade vi ett paper om gudstjänst bland senildementa oc ett annat om dikonins spiritualiet. Vi inledde också ett samtal kring Mary Mc Clintock Fulkersons bok Places of Redemption. Theology for a Worldly Church.

Seminariet 2012
Vi vill fortsätta samtalet om Mary McClintock Fulkersons bok, som vi föreslår att deltagarna läser. Vi kommer också att diskutera Sinnesrogudstjänster, som de senaste decennierna blivit ett stående inslag i svenskt gudstjänstliv. Har de en framtid vid en förestående revision av kyrkohandboken? Ytterligare teman är välkomna.
Seminarieledare
Ninna Edgardh
e-post

2007 års seminarium
Tills vi möts i november 2007 ska vi alla försöka bidra med en text. Omfånget kan variera, liksom innehållet. De som till vardags arbetar med gudstjänst och diakoni kan reflektera över konkreta erfarenheter och problem. De som arbetar akademiskt kan bidra med en vetenskaplig artikel. Den som inte vill skriva själv kan introducera något som någon annan skrivit.
Diakoni og liturgi
2006

Seminarieledare
Ninna Edgardh Beckman

Deltagare

Rapport
Konferensen i november 2006 inledde vi med att tillsammans delta i soppmässa på Samariterhemmet i Uppsala. Efteråt diskuterade vi erfarenheten och jämförde med diakonal praxis med och utan koppling till gudstjänstfirande. Vi samtalade om möjligheten att arbeta med enskild förbön, välsignelse och bön om helande i gudstjänst med utgångspunkt i en text om erfarenheter från bland annat Iona och By-misjonen i Oslo. Vi läste och diskuterade en vetenskaplig artikel om behovet av en teologi för gudstjänstens samling och sändning (kan rekvireras).

Kropp och rörelse i gudstjänsten (ikke aktuell i 2024)

Våra kroppar och sinnen har alltmer börjat tas på allvar och ta plats i gudstjänsten. Vi talar ofta om kyrkan som Kristi kropp och våra kroppar som Guds tempel, men hur får Ordet kropp? Seminariet vill utforska de kroppsliga uttrycken för den gemenskap som möts i gudstjänsten. När kroppen gestaltar det vi vill säga blir gudstjänsten levande. Seminariet arbetar med konkreta kroppsliga uttryck, men också reflektion över dessa i samtal och skrivna texter.


Seminarieledare: Ingegerd Häller


Denne gruppen er ikke aktuell i 2023

Kropp och rörelse
2017

Seminarieledare: Ingegerd Häller
Årets konferens har temat Liturgi som resurs i samhällsliv och samhällsbygge? Frågor som lyfts fram är om liturgi kan vara med och forma och utmana identiteten i nutida samhälle och vara en resurs för människor i uppbrottstid. Seminariegruppen tar med olika utgångspunkter fasta på dessa frågor och kommer liksom tidigare år att ske i en växling mellan reflektion, text och rörelse. Deltagarna behöver inte ha tidigare erfarenhet av rörelse och dans i kyrkorummet, men en nyfikenhet och vilja att utforska.

Onsdag kl 14-17.30
Introduktion och presentation
Evangelium i handling
Paper av Ninna Edgardh, professor i kyrkovetenskap, särskilt diakonivetenskap.
Detta paper tar sin utgångspunkt i ett pågående bokprojekt om diakoni, kyrka och kön. Ett av kapitlen i boken diskuterar binärt tänkande och dikotomisering som ett problem för diakonal teologi. Grundidén är att diakonin ofta förknippas med kropp och handling, till skillnad från gudstjänsten, som förknippas med ande och ord. Diakonin förknippas på detta sätt med den ”kvinnliga” sidan i ett binärt tänkande som skiljer manligt från kvinnligt, ande från materia och ord från handling. Mitt paper diskuterar vad dessa tudelningar får för konsekvenser för förståelsen av såväl gudstjänst som diakoni. Symboler i rörelse Rörelsemeditationer med Ingegerd Häller. Kroppen är enligt ett fenomenologiskt perspektiv en förutsättning för att uppleva och erfara världen. Kroppen både öppnar oss mot världen och sätter gränser. I våra kroppar finns motsatser som kropp och ande, inre och yttre sammanvävda. Vi utforskar med olika koreograferade rörelser symboler som bär motsatspar inom sig, bland annat korset. Vår kroppsliga erfarenhet av utforskandet leder över till en reflektion i det talade ordet. Koreograferade rörelser till olika moment i gudstjänsten Anja Reiff: Bevaegelser til den apostolske trosbekendelse Ingegerd Häller: Rörelser till Vår Fader. Fridshälsning och välsignelse från Iona med rörelser.

Torsdag kl 14-18
Reflektion i ord och rörelse kring huvudföredragen. Nåden dansar – mässa i rörelse Ingegerd Häller. Mässan är utvecklad i samarbete med dansterapeuten och sjukgymnasten Annika Wällstedt och bygger bl.a. på 20 års praktisk erfarenhet av gudstjänstfirande med dans och rörelse. Den hämtar även inspiration från en liturgisk hymn från 100-talet som lyfter fram barnets spontana rörelseglädje som en förebild. Mässan kombinerar enkla cirkeldanser med berättelse och fri rörelse där gudstjänstdeltagarna får möjlighet att utifrån en trygg och lekfull bas mötas och samspela. Gudstjänsten kan genomföras i sin helhet, men erbjuder även en ”plocklåda” och vill inspirera till kroppsliga uttryck i gudstjänstfirandet. Vi tar del av vissa moment i mässan och samtalar. Hur får kroppen mera plats i våra vanliga gudstjänster? Det finns flera konkreta exempel på längtan och behov efter att få vara ”mer kropp” i våra gudstjänster, bl a den växande företeelsen att räcka ut händerna och vända handflatorna uppåt vid välsignelsen och att korsteckna sig. Det är dock så att högmässan huvudsakligen talar till tanke och förnuft och kompletteras med en kvällsgudstjänst som betonar kropp, rörelse, känsla och tystnad. Samtidigt bär vår kristna tradition på ett arv av kroppslighet och rörelse i kyrkorummet som vi kan återknyta till och utveckla i en tid som gynnar andra sätt att kommunicera. Vi samtalar och delar våra erfarenheter. Dansmässan ”Vindens Hjul” Anja Reiff delar med sig av danser och erfarenheter från dansmässan ”Vindens Hjul” . Musik av den norske Henning Sommerro og danse av den danske danseleder og pilgrimsvandrer Hanne Rorth.
Kropp och rörelse i gudstjänsten
Ny grupp från 2014

Seminarieledare
Maria Oldeberg-Huusko

2015
Vi anknyter i samlingen på Island till konferensens tema Levande ord - levande tradition?

Deltagare från Sverige delar med sig av erfarenheter från den pågående pilotkursen om Kropp och rörelse i gudstjänsten. Texter på temat är välkomna. Kontakta gruppens ledare så sprider hon texterna i förväg. Vi prövar också att tillsammans ge Ordet kropp genom att arbeta med en eller flera bibeltexter.

ENGLISH:

This group takes its starting point in the body, rather than in the head. We talk about the Church as the body of Christ, but how does tradition become enfleshed? How is the Word embodied and how may bodily wisdom be verbalized? This seminar explores bodily expressions for the Christian assembly meeting for worship. When our bodies express what we say our worship comes alive. We work with concrete bodily expressions and reflect on these in conversations and written texts.

2015

Vi connect in our gathering on Iceland to the theme of the conference Living Word - living tradition?

Participants from Sweden share experiences from the ongoing course on Body and movements in worship. Texts are welcome. Contact the group leader (see above) and she will pass the texts around. We will also try in practice to find bodily expressions of the Word using one or more biblical texts.
Kropp och rörelse i gudstjänsten 2014

Seminarieledare
Maria Oldeberg-Huusko

Det är dags att kroppen tas på allvar också i gudstjänsten. Vi talar ofta om kyrkan som Kristi kropp. Seminariet vill utforska de kroppsliga uttrycken för den gemenskap som möts i gudstjänsten. När kroppen gestaltar och förstärker det vi vill säga blir gudstjänsten mer levande. Seminariet kan arbeta med både text och bild, men förstås också med reflektion över konkreta kroppsliga uttryck.

Innehåll
I seminariet vill vi utforska och dela med varandra. Kroppen och rörelsen får visa vägen.
Vi rör oss till musik, ibland i tystnad.
Vi vill låta våra frågor, vår längtan och vårt sökande lämna huvudet och ta vägen genom kroppen för att där få leva sitt eget liv ett tag och ge oss insikter, nya tankar och frågor.
Seminariet är öppet för att pröva. Här kan vi ställa frågor om Gud, människan och vårt liv tillsammans. Om samspel, gränser och den gemensamma kroppen, Kristi kropp.
Vi kan också dela erfarenheter av dans och andra kroppsuttryck som fungerat i gudstjänsten.
Vilken teologi tar gestalt när vi är i rörelse och låter kroppen visa vägen?
Hur blir vår gudsrelation när vi ger plats för den i och genom kroppen? Förändras gudsbilderna då?
Vad händer med min självbild när jag blir en konkret del av Kristi kropp? Min bild av den andre?
Vi kanske lär oss något om kroppsspråkets enorma kraft. Om förmågan att finnas för varandra och låta kärleken få gestaltas personligt genom varje människa.

Kropp och rörelse... Onsdag 13.30 -17 (fika 15-15.30)
Mia hälsar välkommen. Presentationsrunda: Vilka är vi?
Åsa hjälper oss att landa i kroppen.
Birgitta leder ett samtal om varför vi vill jobba specifikt med kropp och rörelse.
Har vi några specifika frågor med oss till seminariet?
Gemensamt gör vi en inventering och prioritering för våra dagar tillsammans.

Kropp och rörelse… Torsdag 10.45-12
Åsa (eller någon annan i gruppen) leder oss in i kroppen igen. Vi låter det vi hört i föredraget få ta plats i våra kroppar och ser vad som tar gestalt…
…i gudstjänsten Torsdag 13 – 17 (fika 15-15.30)
Vi fortsätter vårt utforskande utifrån de frågeställningar som vi har listat tillsammans. Kanske torsdagen fokuserar mer på kropparna i liturgin; min egen, gudstjänstledarens, församlingens gemensamma Kristi kropp samt det konkreta rummet?

Text och bild att inspireras av
Paulus I Kor 12 (vers 12-26) Kroppen och delarna
Theresa av Avila Kristus har ingen annan kropp än din
Kyrkornas världsråd ”Tillsammans för livet – Mission och evangelisation i en värld i förändring”, 2014 (Särskilt introduktionen av temat på sidan 5-10)
Lena Säfsten foto Bild av altartavlan från Mariakapellet i Kista
Margareta Melin Dansa mig liv
Mechthild av Magdeburg Jag kan inte dansa Gud, men jag kan om du leder mig
Kristin Windolf Granberg I nattens stjärnor

Leitourgia

Leitourgia

Privacybeleid
Privacybeleid

OK