LeitourgiaSeminarier |
|
Liturgisk teologiGenom papers från deltagarna diskuteras litteratur med övergripande liturgiteologiska perspektiv. Det kan handla om såväl systematisk-teologisk reflexion över gudstjänsten som den s.k. liturgiska teologins deduktiva reflexion över den firade gudstjänsten i tid och rum. Den liturgiska teologin utgår från idén att liturgin är ett skeende som formar människors tro och ställer också frågan: hur uppenbarar detta Gud? Den gammalkyrkliga satsen lex orandi… lex credendi (som man ber, så tror man) betecknar att liturgi och dogma hör samman. Liturgin har ecklesiologiska, antropologiska, etiska, skapelseteologiska, spiritualitetsteologiska m.fl. teologiska implikationer. Den liturgiska teologin har relevans för det pastorala arbetet såväl som i liturgiskt reformarbete. Förutom litteratur kan papers alltså handla om teologi härledd ur liturgisk praxis.
|
|
Rit och liturgiSeminariet för rit och liturgi arbetar med gudstjänstens rituella dimension. Inom detta fält försöker vi djupare förstå både vad det är som gör gudstjänsten till en rit och vad som i detta perspektiv är gudstjänstens mening. Vad är det dessutom i gudstjänstens rituella dimension som berör människan? I ett konstruktivt perspektiv kan vi reflektera över hur riten byggs upp för att motsvara en kristen människosyn och gudsbild. Här blir alternativa sätt att tänka kring gudstjänst och rit intressanta, som till exempel sambandet mellan rit och teater, liksom hur kropp och inkarnation tar form i gudstjänsten...
|
|
Livets riter 2005 - 2008Seminariet Livets riter arbetade åren 2005−2008 och har från och med årskonferensen 2009 lagts samman med seminariet Rit och liturgi.
Seminariet Livets riter har haft som målsättning att kartlägga och analysera livets riter i historia och nutid. Särskild vikt har lagts vid samspelet mellan folkfromhetens och de etablerade kyrkornas upplevelse och förståelse av livsriterna. Livets riter utgör ett brett spektrum av sammanhang, såväl individuella som kollektiva, som sträcker sig från vaggan till graven. När en människa deltar i en livsrit fungerar riten även som en bekräftelse på att man tillhör ett sammanhang; ett folk, en kyrka, en grupp. Seminariet har särskilt velat bidra till förståelsen av riternas betydelse för människor i ett postmodernt och mångkulturellt samhälle.
|
|
Diakoni och liturgiLiturgin beskrivs ofta som kyrkan centrum. Betyder det att diakonin är i periferin? Hur hör gudstjänsten samman med det som sker i det omgivande samhället? Hur gestaltas livet i världen i gudstjänstens mitt? Hur blir den en plats där människor med skilda bakgrunder och förutsättningar får erfara respekt och värdighet? Kan gudstjänsten bli en levande verklighet också för dem som inte är där? Vilken roll spelar diakoner i gudstjänsten för diakonins plats i gudstjänst och kyrka? Detta är exempel på frågor som väckts och diskuterats i seminariet om diakoni och liturgi.
|
|
Språket i gudstjänstenSeminargruppen Språket i gudstjenesten fokuserer på gudstjenestens tekstlige uttrykk. Gruppen har valgt stikkordene kommunikasjon, relasjon, prosess og inklusivitet som retningsgivende for abeidet. Dette gjenspeiles i tema som gudsjenestens metaforer og ordvalg, inkluderende språk, språkets betydning for identifikasjon og identitet, salmenes språklige uttrykk, vurdering av liturgier. Arbeidsformen er presentasjon av papers.
|
|
Musikk og teologi
|
|
Konsten-Rummet-TingenLiturgin firas inte utan rum - ting - konst. Man kan i en mening säga att Liturgin materialiseras i de heliga tingen. Seminariet vill därför arbeta med dessa företeelser, i vid mening. Allt från kyrkorummets uppbyggnad och arkitektoniska språk till detaljer i liturgiska paramenta. Vi vill inte minst arbeta med det samtida rummet, kärlen, kläderna, formspråket; men också hur samtida liturgi, med apostoliska rötter, gestaltas i ett av sin tids ideal formade äldre kyrkorum och kyrkokonst.
|